Om

Sammanfattning. Dikter

Under november och december 2019 hände det ofta att jag vaknade mitt i natten av en inre vibration av ord och meningar som formade sig till korta strofer. Jag försökte memorera dem men insåg att jag skulle somna om och glömma dem om jag inte genast fick ner orden på papper. Dagen efter tittade jag förvånad på nästan färdiga dikter i haiku-format som sedan redigerades obetydligt vid renskrivning på iPad. På dagtid kunde också utkast till dikter komma och fick slutgiltig form inom något dygn. Under två månader pågick detta flöde av ord, bilder och minnen.

Den begränsning som haiku-formatet innebär med sin stavelseräkning var en hjälp att nå kärnan och en fördel när strofer måste memoreras vid tillfällen då varken papper eller dator fanns tillhands. Men dikterna är något annat än haiku då de har två strofer och en avslutande rad.

Först visste jag inte vad jag skulle göra med dikterna. Sedan jag visat några för nära vänner uppstod tanken att göra dem tillgängliga via en hemsida.

Min bakgrund

Jag föddes 1938 långt söderut på Karelska näset som då tillhörde Finland. När Sovjetunionen anföll Finland i november 1939 flydde mina föräldrar liksom alla andra till platser längre norrut i Finland. Min bror föddes i januari 1940 och min far dog i september samma år, inte i kriget, utan av sjukdom. Där befann sig min mor i en flyktingtillvaro med en tvååring och en baby.

Under några år i början av 1940-talet kunde min familj och släkt återvända till hembygden. Men då Karelska näset vid vapenstilleståndet 1944 avträddes till Sovjetunionen
evakuerades hela befolkningen till övriga Finland.

I juni 1944 sändes jag med en mängd andra barn till Sverige då krig och matransonering fortfarande präglade tillvaron i Finland. Jag hamnade i Göteborg och blev fosterbarn och senare adopterad av två kärleksfulla och kloka barnlösa makar och deras underbara släkt. Då jag var 12 år reste jag ensam tillbaka till Finland för att bo under några sommarveckor med min finska mamma och bror. På sommarloven vartannat år var jag i Finland till 1958, då jag började studera i Lund. Min finska mamma dog 1959 och med min bror hade jag begränsad kontakt under många decennier tills vi träffades hösten 2018 i Helsingfors och sommaren 2019 i inre Finland.

Vid hög ålder kan jag nu med tacksamhet se tillbaka på ett långt och välsignat liv. Det har inneburit skolgång, universitetsutbildning, äktenskap, två döttrar och ett barnbarn samt ett stimulerande arbete med litteratur, media, administration och ekonomi.

Min inre resa har innefattat personlig utveckling genom meditation, yoga, frigörande andning och många resor, flest till Indien. Vägledande har varit mitt intresse för filosofiska och existentiella frågor samt utforskning av andliga och sekulära svar där Vedanta har gett mig de djupaste insikterna.